Äppelmos

Trots att vi inte har några stora dignande äppelträd själva har vi i år gjort en mängd äppelmos. Våra små träd som vi planterade för tre år sedan, gav faktiskt förra året nästan 50 äpplen, men i år verkade det vilja vila, och vi fick kanske 5-6 st.

Däremot har vi fått äpplen, från flera håll!!! Bara att TACKA för!!!!
Mos-vaggan hittade jag på en loppis. Innan vi flyttade hit hade jag aldrig sett någon sån där vagga. Förra hösten visade Hanna mig vad de gjorde på dagis, med just en sådan. Vi fick låna hem den då, och gjorde lite egen äppelmos. Och så hittade jag den här på loppis förra vintern.
Nu fick vi äntligen prova den - och vi blev inte besvikna. Det är hur enkelt som helst och vilket mos!!! Suveränt gott!!!! Problemet för oss nu är att frysen är proppfylld - inte med mat, utan bär, sylt och mos! Jättekul ju, men nu är vi tvugna att köpa en till frys för älgköttet som väntas komma snart... Men det kan vi ta -det är guld värt att ha i vinter!!!!!

Familjen i Stockholm

Lidingöloppet innefattade en hel del förutom själva loppet. Hela familjen följde med till Stockholm och vi bodde på ett hotell som låg inne i globen. Frukosten blev därför utöver vad en hotellfrukost nu kan vara (otroligt god för alla utom för mig som bara åt fil, då jag för det första var så nervös så jag fick inte i mig något mer, och för det andra ville jag inte äta för mycket inför 3-milen), även en upplevelse då vi fick sitta och blicka ut över globenarenan! Tänk vad saker som för vissa inte betyder nåt, för andra kan ha en helt annan betydelse!

Tunnelbana blev vi riktigt duktiga på, för även om det inte är svårt var det något nytt för familjen. Barnen tyckte det var kul och hade gärna suttit och åkt ett par timmar till - för det gick kom dom fram till. Man behöver ju faktiskt inte gå upp och ut, man skulle ju kunna åka fram och tillbaka ett par gånger eller hur?!

På söndagen, dagen efter loppet hade vi något mer kvar att göra. Nämligen att gå på High School Musical på Göta Lejon. Till musicalen hade även barnens kusin Kajsa från Piteå flugit ner. Detta var inte samplanerat - men jättekul att träffas!


Inne på Göta lejon, alla i spänd förväntan inför föreställningen. Och vi blev inte besvikna. En riktigt härlig show med mycket dans, musik och uppträdanden.

Helgen i Stockholm blev riktigt lyckad för hela familjen. Vi hann med så mycket så det kändes som vi var borta längre! Vi hann förutom Lidingöloppet och High School Musical äta en trevlig kvällsmat tillsammans med mormor Pia som också råkade vara i Stockholm över helgen! Min syster och kusin Kajsa var också med. Pia var också den av mina nära och kära som fick se min målgång på loppet. Inte så konstigt att Leffe och barnen missade den, jag hade sagt till att dom inte behövde stå där förrän efter 3 och en halv timme, före det skulle jag inte vara där...

Lidingöloppet 2009

FÖRE DEN STORA UTMANINGEN, LIDINGÖLOPPET

Ser vi inte laddade ut så kan jag tala om att det bara sprutade adrenalin om bägge en bra stund innan startskottet brände av.

Vilken dag vi fick. Solen lyste från en klarblå himmel, vinden blåste lite lätt och det var säkert en 15 grader varmt. Kan förutsättningarna vara bättre - jag tror inte det.

Loppet var mer än förväntat. Mer tävlande. Mer fartfyllt (sprang snabbare än jag tänkt mig). Mer ansträngande (att man kan ta ut sig SÅ mycket!).

Och vilken känsla när upploppet kom, MÅL-skylten syntes och YESSSS jag gjorde det faktiskt, jag klarade att slutföra 3 mils löpning, och tiden blev - som jag är mer än nöjd med:

3 tim och 11 min.

Christian kroknade stackarn (eller njäääe :) ), och gick mestadels av tredje milen, kom i mål på 3 tim och 2 min. Tänk om jag hade sprungit om honom. Men vi kom faktiskt överrens om före tävlingen att jag skulle få 1 min+ /år äldre jag är. Det vill alltså säga att jag hade 8 min tillgodo - och det betyder ju att vi nästan kom samtidigt i mål. Hmm. Fast jag vet vad du säger Christian, nästan är inte vunnet eller hur?!

Här är vi efter våra tre mil ute i spåren. Så trötta ser vi kanske inte ut. Men jag kan säga att så ont som jag hade då har jag aldrig haft i musklerna. Vi bodde på hotell den här helgen. Och frukosten dagen därpå kunde man lätt se vilka som tävlat, för alla gick lite konstigt - framför allt i trappor....

Undrar om jag ska göra om det... Då måste jag ju ha någon med mig. Hmm undrar vem jag skulle kunna utmana den här gången då.... :) Whatch out!

Hannas nya cykel

Man skulle kunna tro att i en famij med tre barn bör den sista lilla ungen ha en väl använd cykel som stått och väntat på att hon ska växa i den. Det hade även den här lilla ungen. Tills hennes mamma backade över den. Likt henne gissar jag :). Cykeln fixades dock av en alltid så händig farfar, förutom pedalen som inte gick att laga. När så hennes morfar ringer och frågar om inte yngsta dottern skulle vilja ha en ny cykel så kunde det ju inte komma lägligare. Och gissa om hon var stolt när hon tog sin första tur på en alldeles NY cykel som bara var hennes och var ROSA och hade PAKETHÅLLARE!!!!!

Utmaningen närmar sig

Tre dagar kvar till årets utmaning (utmanaren-jag, utmaningen till - min lillebror)LIDNINGÖLOPPET!
...och jag har ONT I HALSEN!!!! Men dunderkuren ikväll kommer att göra att halsontet åker all världens väg; pressad vitlök, honung, egen nyponsoppa, två glas apelsinjuice och gurgel med saltvatten (tips av brorsan hmmm ska det va bra?). Och nu ska jag ta en god natts sömn och hoppas att jag imorgon har lämnat detta bakom mig.
Laddad? Skämta inte! Benen är redo! Ska kolla igenom hela banan på nätet en gång till i kväll så jag kan drömma om alla backarna jag ska flyga uppför :)
Resultat kommer att redovisas nästa vecka!

KM i Leksands orienteringsklubb 8 September 2009

Klubbmästerskap i Leksands orienteringsklubb. Jonathan och Emelie ställde upp. Jag var också sugen, men jag törs inte. Tränar inför Lidingöloppet och vill inte stuka någon fot innan dess. Tråkigt, det hade varit jättekul att vara med. Fick skugga Emelie istället. Hon var jätteduktigt och hade bara lite problem vid någon kontroll, annars sprang hon helt själv.



Emelie på upploppet och mot målet i full fart.




Efter tävlingen blev det tipspromenad och fika i Västannors bystuga. Riktigt gott med macka efter löpningen i skogen.

Dagis stängt

Dagis har planeringsdag idag, vilken tur att jag råkade vara ledig! Stina och Vera kom på besök och vi har haft en riktigt skön dag tillsammans. Vi tog en skogsrunda på morgonen. Fika med i ryggan och tre glada tjejer med mig - då blir det inte tråkigt!!!

Jag som trodde blåbären var slut för säsongen. Det var dom inte kan vi klart konstatera efter att ha hittat hur mycket som helst. Men hur man kan bli så blå utanför munnen förstår jag inte riktigt :). Goda var dom och kul hade vi.



Tror ni att dom hade tråkigt? :). Vi hittade bebissvampar, mammasvampar, pappasvampar, storebrorsvampar... Vi gick balansgång, klättrade på stenar, hoppade från stenar, sprang lite hit och lite dit. I skogen har man faktiskt ALDRIG tråkigt! Klicka på bilden för att se, strular med bildvisningen...



Fika är ju bara sååå mysigt ute. Samma fika inne är inte alls samma sak. Och hösten väntar på sig. Riktigt skönt väder. Tjejerna var inte alls pigga på att gå hem igen. Fick förklara att skulle vi hinna baka också var vi nog tvugna att gå nu...


Efter skogsrundan blev det bullbak. Tjejerna fullt fokuserade på sin egen del i det hela. Jätteduktiga var dom och resultat väntade inte på sig. Hela huset luktade kanelbullar och mellanmålet var givet - bullar med mjölk mums!